Man blir som man umgås

Idag hände en jättekul grej när jag och C var på väg hem från skolan. Vi åkte igenom stan, och det var ju mörkt ute så de va lampor lite här och var. Plötsligt säger vi:

C: Kolla, vad är de som lyser på taket där borta?
Jag: Men de är väl såna där granar, dom brukar sätta såna på taken vid jul. Fast vad tidigt...
C: Jaha!

Någon minut senare:

C: Sandraa, vet du vad de var?
Jag: Näej?
C: Det var en lyftkran som de lyser på...
Vi: ÅÅHHHH!!!

I själva verket var det inte några granar på taket, de va ingen gran, och det var inte ens ett hus. Det var en sån där sicksackig lyftkran, och så lyste det tre trianglar på den. SUCK!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0